Foto: Unsplash/Pablo Heimplatz

”MIA-projektet öppnade en helt ny möjlighet för mig!”

Deniz, som är i 40-års åldern avslutade MIA för drygt två år sedan. Hopplöshet tillsammans med ständigt magknip över ekonomin, så beskriver Deniz sin livssituation innan han kom i kontakt med MIA-projektet:

Jag gick på soc från 17 – 18-årsåldern fram till för 2,5 år sen. Att månad för månad tänka ”kommer de att bevilja mig… kommer de att bevilja mig!”. Den stressen fanns alltid där. Och sen, när jag väl fick det beviljat den månaden, så stressade jag över om det skulle räcka månaden ut. Så var det hela tiden.

Deniz kämpade hårt med att klara gymnasiet. Han beskriver sig själv som en högfungerande människa som går in för mer tekniska och avancerade frågor, vilket han upplevde att lärarna inte kunde hantera. Deniz kände att skolan inte gav honom något och valde att sluta. Skolan var inte hans grej, som han uttrycker det.

Vändpunkten för Deniz kom när han började i MIA.

MIA-projektet, det är det bästa som hänt mig! Det har gett mig mer erfarenhet. Det har gett mig hur mycket som helst!

Deniz beskriver hur han tidigare känt sig begränsad av att inte kunna visa upp vad han kan eftersom han saknat en formell utbildning och erfarenhet på papper.

I MIA kände jag mig välkommen från första början. Jag kände direkt att här kommer det att bli en skillnad. Man får börja lite lugnare. MIA-projektet gör så som det borde vara, tycker jag. Att man får en chans att komma på fötter, att få tillgång till det som finns, så att man kan leva utan att behöva kämpa med allt. Till exempel har jag fått information om andra stöd och möjligheter som underlättar livet, som högkostnadskort för tandvård, hjälpmedel och myndighetskontakter. 

Idag har Deniz en OSA-anställning i en second hand-butik sedan han avslutade sin tid i MIA. Till skillnad från gymnasietiden, så har han numer kunskap om sina förmågor och förutsättningar. Han berättar om att han idag har en diagnos inom autismspektrum. Det underlättar för honom bland annat i kontakten med andra.

Deniz stortrivs och känner sig väldigt omtyckt på arbetsplatsen:

Jag mår som fisken i vattnet, jag trivs så bra på jobbet! säger Deniz med ett skratt. Jag känner att jag gör skillnad verkligen! Att jag är betydelsefull. Det har gett mig mycket bättre självförtroende och självkänsla. Jag känner att jag har fler möjligheter och bättre förutsättningar att komma vidare. Och jag kommer inte att känna mig lika handlingsförlamad om jag söker jobb någon annanstans och får en anställning. 

– Jag har hamnat på världens bästa plats!

Foto: Unsplash/Marcos Paulo Prado

Deniz hoppas på att OSA-platsen leder till en anställning när perioden löper ut.

Den stora skillnaden med stödet i MIA jämfört med hans tidigare erfarenheter av olika insatser har varit engagemanget och bemötandet framförallt. Deniz menar att det varit avgörande för hans del.

De var mer engagerade. Mycket mer engagerade! Mycket mycket vänligare i sitt bemötande och mer energiska, så man kände sig så välkommen. Det kändes så varmt, det kändes så hjälpsamt. Det var det första intrycket jag hade av Lasse och Bettan och MIA. Förutom att de fick in mig på nuvarande arbetsplats, så har de även hjälpt till med praktiska saker som har förbättrat min livskvalitet avsevärt!

Deniz berättar att han känner sig mer positiv inför framtiden trots osäkerheten som pandemiåret fört med sig. Feedbacken som han fått från jobbet har spelat en jätteviktig roll. Det har stärkt hans känsla av att han gör skillnad.

Deniz vill skicka en hälsning till alla de som ser till att det finns ett MIA:

Fortsätt med det här stödet! Det här är det bästa som man kan erbjuda människor för att komma på fötter och börja leva. Det är viktigt att flera får veta om det här stödet, så fler kan komma på fötter. Politiker och andra som bestämmer är alla varmt välkomna att kontakta mig för att höra mer om den skillnad stödet gjort för mig!

Fotnot: Deniz heter något annat.

Tillbaka